I takt med att snön började smälta och att därmed mina vårkänslor kom fram kom även inspirationen för apporteringsträningen. Så på våra promenader har jag haft med mig en tennisboll och visselpipan och så har vi övat på stoppsignal. Jag och Stella påbörjade träningen av stoppsignal innan vintern, men då fick vi aldrig till det - mest för att hon alltid slängde sig ner i ett ligg, väldigt snyggt men jag ville ju att hon skulle sitta. Men nu har poletten trillat ner, och jag skulle nu vilja påstå att hon kan stoppsignal! Ibland hjälper jag henne lite med handen, men eftersom jakten inte är lydnad så är nog inte det en sådan stor grej! I måndags på promenaden skickade jag henne ut på ett linjetag till en boll som hon visste låg där framme, och blåste stopp - och duktiga lilla tjejen stannade och satte sig ner så fint! Kul när man gör framsteg. Nu längtar vi till våren och ännu mer apporteringsträning!