Har legat lite lågt med fjärrträningen på sistone då jag ändå tyckte att vi inte kom någonstans och att det mest skapade frustration hos mig. Men sen bestämde jag mig för att ta tag i det igen så jag skrev några rader i träningsdagboken om hur jag ville ha fjärren, hur jag skulle träna och vilka kriterier jag skulle ha, och redan nu efter typ tredje, fjärde passet känns fjärren så mycket bättre! Det jag nu fokuserar på och som även är kriteriet är att vänster bakben/tass skall vara stilla. (Tack Emma för tipset) Får se om det räcker eller om jag ska utveckla de sen, men känns som en bra start. Så här såg de ut ikväll när vi tränade, kanske svårt att se några framsteg, men för mig känns de 1000 gånger bättre och att vi äntligen är på väg!
Imorse åkte jag till veterinären med Stella, det var dags för röntgen. Stella var mer än lycklig när vi kom till veterinären och delade ut många pussar både till höger och till vänster uppe på bordet. När hon fick medlet somnade hon fort och vi tog några bilder på både höfter och armbågar. Och även om inte veterinären vill ge några större utlåtande så var det ingenting som såg jätte konstigt ut ialf. Men nu kommer de bli en lååååång väntan, och jag kommer väl hinna gå in på hunddata 1000 gånger innan resultat kommer in. För tålamod är inte min starka sida. Men jag håller verkligen alla mina tummar för att lilla tjejen ska ha fina höfter!
Imorgon är det jobbdags igen, så nu kallar sängen deluxe!
Efter mina dagar som småhängig och halvsjuk, bröt helvetet ut ordentligt och jag vart sjuk på riktigt. Hög feber och helt genomförkyld gjorde att jag vart sängliggande i några dagar och haft världens tråkigaste helg. Men idag, var jag feberfri och kände mig mycket piggare. Så jag bestämde mig för att samla ihop mina krafter och ta ut lilla tjejen som hade hur mycket energi som helst för lite apporteringsträning. Ja, apporteringsträning - var hur länge som helst som vi tränade men jag tänkte att apporteringsträningen gör fröken lite tröttare än vad lite lydnadsträning gör, dessutom var vi sjukt laddade för apporteringsträning. Vi övade linjetag som var ganska långa för lilla fröken och hon var sjukt duktig, vårat klart bästa pass hittills och jag tror att vila gör gott ibland.
Efter träningen gick vi en promenad och vi njöt av det fina vädret. Kameran fick följa med och jag fortsätter att testa mig fram, det är så himla kul!
I några dagar har jag haft ont i halsen, vart allmänt hängig och småfebrig. Hundarna har vart snälla, anpassningsbara och nöjt sig med korta kissrundor. Idag trotsade jag "sjukdomen" och träna med Stella. Sjukt oplanerad träning men Stella var lycklig, och då är jag lycklig. Blir varm i hjärtat när man går fotgående med fokus uthållighet och att man hela tiden känner lilla propellersvansen som slår mot benen, och när man tittar ner i halterna för att se att hon sitter någorlunda rakt och man ser den lilla svansen viftar i gräset. Förutom fotgående, med fokus uthållighet tränade vi rutan, apportering och hopp överhinder allt enligt lydnadsklass 2. Lyckligaste idag vart jag när jag förstod att vi faktiskt gjort stora framsteg i apporteringen och idag tog hon MAX ett omtag, och jag hoppas att det fortsätter så!
Nu blir det fredagsmys med min kära sambo och ikväll ska vi hejja på Sverige!
Skyndade mig hem idag från skolan för att hinna träna lydnad medans det fortfarande var ljust ute. Väl hemma hämtade jag Stella och några köttbullar och vi åkte ut till klubben. För en gångs skull hade jag en planering på vad som skulle göras (istället för att skriva vettiga anteckningar från föreläsningen i skolan satt jag och skrev träningsplanering) :).
Första passet tränade vi ingångar samt ingångar och fotgående. Jag ställde upp utanför planen, kommenderade här gick in och belönade vid olika platser. Några gånger gick vi in, ställde upp oss och väntade ett bra tag, gick fotgående och sedan belöning. Stella hade världens bästa Stella-Bella attityd, och var bara sådär himla lycklig, busig och duktig.
Vi gick sedan över på apporteringen, där fokus låg att inte tugga. Och, även om tugget absolut inte är borta kan jag verkligen säga att vi äntligen är på väg - och det känns så fint för vi har faktiskt tragglat en hel del med det här och det är så kul när man börjar se framsteg även om dem är små. Vi kör mycket hålla fast övningar i rörelse eftersom hon inte tuggar när hon är stilla.
Vi avslutade med lite "stanna" träning som vi ska koppla till rutan. När jag säger stanna, har Stella oftast lagt sig ner i ligg, men med inspiration från Rebecca har jag skickat henne till en target, där jag har kört omlockande i stå, vidare har jag skickat henne till target, kommenderat stanna, omvänt lockande i stå och belöning. Det har funkat super inomhus och testade det idag för första gången utomhus och det funkade fint, även om jag märkte att hon började bli lite trött i huvudet. En fin träning med min gyllene vän! <3 Och att planera sin pass - its the shit, träningen blir så mycket bättre! Det är bara en sak som saknas, att ha en till hund att träna för det är så tråkigt att bara vänta i pauserna, hehe ;)
Avslutar med två fina bilder från helgen!
I helgen hälsade vi på i Södertälje där fina kusin vitamin fyllde 10 år. Här är järngänget, Stella, Lukas och Hanna!
I lördag träffade jag Rebecca och hennes killar för snabb lydnadsträning. Vi ställde klockan på 5 minuter och sedan varvade vi hundarna. Stella fick köra tre omgångar och det var en bra och effektiv träning med en taggad Stella-Bella. Dem två första omgångerna låg fokus på fotgående och blicksläpp. Stella har inte jätte mycket blicksläpp, men det finns och jag har vart dålig att träna på det. Jag kastade ut lite olika leksaker och Rebecca fick också agera störning, och sedan gick vi fotgående mellan leksakerna och Rebecca.
Första passet var Stella övertaggad och överarbetade varenda rörelse i fotgåendet, men de struntade jag i och fokuserade bara på blicksläpp - stundtals var det svårt men överlag gick det fint och svåraste var det när vi gick mot Rebecca. Men duktig var hon! <3 Sista passet tränade vi rutan. Rebecca la ut en leksak utan att Stella såg, så jag skickade henne "blint" och hon sprang till rutan och hittade leksaken - duktig tjej!! Det jag märker är att nosen åker ner i backen för att hon börjar leta leksak, inte så konstigt efter som det alltid ligger leksak där, men egentligen vill jag inte att hon ska ha näsan nere utan bara springer rakt ut i full fart! Vi jobbar vidare och det är så himla kul att träna!! <3
Här kommer en försenad 1-års film som jag har klippt ihop, min fina Stella-Bella vad mycket vi har gjort på dessa månader!
Jag skrev några rader här, får bli bättring på det nu! Förra helgen var vi och hälsa på i Uppsala hos Emma och Aron, en jätte mysig helhelg och vi hann med träning både fredag och Lördag. Fick med mig massvis med bra träningstips och det är alltid bra när andra kollar när man tränar då man lätt blir hemmablind. Annars har jag åter konstaterat vikten av att planera sin träning samt att hur himla bra det är att ställa timern när man tränar, annars kan jag träna alldeles för länge!
Det vi har fokus på nu i lydnaden är tugget i apporteringen, rutan samt fjärren. Även om vi har har ganska mycket att jobba på så känns det bra för nu har jag en bättre plan hur vi skall jobba. Nu ska jag packa väskan för snart väntar lydnadsträning med Rebecca på klubben och sedan födelsedagsfest för min kära storasyster.
Ska avsluta med att säga att igår fyllde världens bästa guldhund 1 år och jag är så himla lycklig att hon är min! <3