Det var länge sedan jag skrev någonting här. Tiden räcker verkligen inte till. Men jag vill inte sluta blogga, för det är så kul att kunna gå tillbaka och läsa. Hur som tänkte jag ta mig tid att sammanfatta år 2014. Ett år som jag skulle säga för ett par månader sedan att det var det absolut värsta året under mina 27 år, nu vill jag inte säga det för idag ser jag på allt med andra ögon. Men ett väldigt, väldigt jobbigt år har det varit och många tårar har fällts under detta år. Här kommer ett försök till någon form av sammanfattning.
Min träningsdagbok där mina mål med 2014 stod har jag packat ner någonstans, så jag vet inte exakt vilka mål jag hade. Men jag kommer ihåg tre mål som jag hade för mig och Stella-Bella.
- Bli uppflyttad till elitklass i lydnad
- Starta WT
- Bli uppflyttad till lägre klass-spår.
Här kan jag snabbt konstatera att vi har inte uppfyllt något av våra mål. Men jag är absolut inte besviken för det, för det här året blev inte som jag tänkte mig - och om jag visste hur 2014 skulle bli skulle jag aldrig satt dem målen. Dessa mål kräver träning och om man inte har tränat mer eller mindre på sex månader så blir man inte uppflyttad till elitklass lydnad. MEN! Vi har lyckats med lite saker under detta år, och framförallt under första halvan av året.
- Fått 3 x första pris i lydnadsklass II, med klassvinst samtliga gånger.
- Därmed blivit uppflyttade till lydnadsklass III
- Genomfört och fått ett godkänt MH
- Verkligen blivit världens bästa vänner
Den 18:e april debuterade jag och Stella lydnadsklass II. Stella gjorde en fin debut som ledde till 188,5 poäng och klassvinst, såhär såg det ut:
Min träningsdagbok där mina mål med 2014 stod har jag packat ner någonstans, så jag vet inte exakt vilka mål jag hade. Men jag kommer ihåg tre mål som jag hade för mig och Stella-Bella.
- Bli uppflyttad till elitklass i lydnad
- Starta WT
- Bli uppflyttad till lägre klass-spår.
Här kan jag snabbt konstatera att vi har inte uppfyllt något av våra mål. Men jag är absolut inte besviken för det, för det här året blev inte som jag tänkte mig - och om jag visste hur 2014 skulle bli skulle jag aldrig satt dem målen. Dessa mål kräver träning och om man inte har tränat mer eller mindre på sex månader så blir man inte uppflyttad till elitklass lydnad. MEN! Vi har lyckats med lite saker under detta år, och framförallt under första halvan av året.
- Fått 3 x första pris i lydnadsklass II, med klassvinst samtliga gånger.
- Därmed blivit uppflyttade till lydnadsklass III
- Genomfört och fått ett godkänt MH
- Verkligen blivit världens bästa vänner
Den 18:e april debuterade jag och Stella lydnadsklass II. Stella gjorde en fin debut som ledde till 188,5 poäng och klassvinst, såhär såg det ut:
Den 4 Maj åkte vi och MH-beskrev Stella, jag var inte super nöjd för jag tyckte inte det var en beskrivning som stämde helt överens med den uppfattningen jag har kring henne. Men när Stella-Bella är lite för lydig samt lite för mattig för ett MH blir nog beskrivningen så. Men hur som visade de sig att hon inte har några rädslor och fick en 2:a på skottet, och det är de viktigaste. För själv vet jag ju faktiskt vilken kamphund hon är :)
Kort därefter rasade livet ihop och därmed hundträningen. Stella fick istället för att träna ligga vid min sida, slicka mina tårar, stå utanför toaletten när jag bara kunde spy för att åter hoppa upp i sängen med mig och ligga nära, nära. Hon drog mig ut på långa promenader, och trots att jag bara gick i min värld, aldrig hade med mig godis eller något så löd hon minsta vink och försökte göra mig glad. Bästa, bästa Stella! När jag började må lite bättre åkte jag och Stellan upp till Emma och Aron, och helt spontant efteranmälde jag mig till en två-dagars lydnadstävling lördag och söndag. Och trots att vi inte hade tränat på massa veckor så gick Stellan in och fick ett första pris båda dagarna och även klassvinst. Och även om de vart en hel del småmissar och slarvfel som berodde på alldeles för lite träning fick vi beröm från både andra tävlande och domare som tyckte att de såg trevligt ut - och det värmde! Sedan har vi faktiskt inte gjort så mycket mer detta år. I september och oktober kom vi igång igen i träningen och Stella gick från hel galen till något kontrollerad och träningen kunde se ut så här:
Kort därefter rasade livet ihop och därmed hundträningen. Stella fick istället för att träna ligga vid min sida, slicka mina tårar, stå utanför toaletten när jag bara kunde spy för att åter hoppa upp i sängen med mig och ligga nära, nära. Hon drog mig ut på långa promenader, och trots att jag bara gick i min värld, aldrig hade med mig godis eller något så löd hon minsta vink och försökte göra mig glad. Bästa, bästa Stella! När jag började må lite bättre åkte jag och Stellan upp till Emma och Aron, och helt spontant efteranmälde jag mig till en två-dagars lydnadstävling lördag och söndag. Och trots att vi inte hade tränat på massa veckor så gick Stellan in och fick ett första pris båda dagarna och även klassvinst. Och även om de vart en hel del småmissar och slarvfel som berodde på alldeles för lite träning fick vi beröm från både andra tävlande och domare som tyckte att de såg trevligt ut - och det värmde! Sedan har vi faktiskt inte gjort så mycket mer detta år. I september och oktober kom vi igång igen i träningen och Stella gick från hel galen till något kontrollerad och träningen kunde se ut så här:
Men sedan sen i November har vi åter kommit in i en träningsfri period - denna gång beror det inte på att jag mår dåligt, utan att det har hänt så otroligt mycket i mitt liv. Jag har fått jobb i Södertälje som jag veckopendlar till, jag skriver min sista uppsats och tar därmed förhoppningsvis examen i Januari med ventilering för uppsatsen 16:e januari. Jag har sålt ett radhus, jag har flyttat ur min studentlägenhet, jag har flyttat in hos mamma och pappa men även hos morbror i veckorna, och jag letar därav febrilt lägenhet i Stockholm. För ja, jag ska flytta till Stockholm nu och de känns så himla bra! Jag ska bara hitta en lägenhet först! Även om mitt liv rasade samman och jag ville mer eller mindre dö just då, kan jag nu känna att det kanske var bra att det hände. Det har kommit en hel del positivt ut det och jag känner att jag har vuxit enormt som människa. Jag välkomnar 2015 stort och tror att det kommer bli ett toppen mål, men framförallt mycket mer hundträning! För Stella är en grym hund, och framförallt en otrolig lydnadshund och jag tror på oss - så hejja
oss, hejja 2015!